Ni barn under 16 år ska inte bry er så mycket om ni ser lite ”tjocka” ut. Ni är i den ålder där ni helt plöstsligt över en natt (kan de kännas) skjuter ifrån o blir/ser normalviktiga ut. Det händer så mycket med era kroppar. Lev livet, hitta på saker med era vänner o ät bra o god mat så behöver ni inte oroa er. Vist är ni jätte smala eller väldigt överviktiga, prata med era föräldrar så ni kan äta bättre mat som passar just erat behov. Tala med en läskare. Och se till att röra på er, börja en sport, börja simma med vänner 1-2ggr i veckan. Var ute o cykla o rör på er så löser det oftast sig.

Jag har själv nu tappat 10kg under 8månader o hamnat precis underundervikts linjen. Min kropp mår inte bra av det. Så nu måste jag se till att äta mera o börja träna så jag kommer till den vikten min kropp mår bäst av att ha. Det är bara jag som kan känna att min kropp mår bra o funkar som den ska. Bara jag som kan känna hur mina leder påverkas av min kroppsvikt. Men i spegeln kan jag stirra mig blind om hur jag egentligen ser ut. Bästa är att fråga andra som vågar säga sanninge. Vist den kan svida. Men den får oss kanske att vakna upp o ta tag i det som behövs göras. Jag fick veta av min sambo i förrgår att han tycker jag är för smal o fråga om jag spyr upp maten. Det gör jag inte, men jag som arbetslös orkar inte fixa mat åt mig när jag bara går hemma så de blir oftast bara ett mål mat per dag, fast jag älskar mat o äter som en häst när de finns mat på bordet. Och nu inser jag att jag måste göra nå åt det. För nu börjar min kropp göra uppror o de är dags att få en ändring på de hela.